TANKAR...

Varför börjar man, iallafall jag, fundera så mycket under kvällestimmarna? Snurrar så mycket tankar angående livet, familjen, skolan, vänner, allt..
Jag överanalyserar konstant allting vilket inte alltid är positivt. Har ni aldrig upplevt känslan av tomhet även om ni har allt ni kan önska er?
Kanske är det bara jag som är en rastlös själ. När jag är hemma vill jag bort, när jag är borta vill jag hem. Aldrig nöjd, alltid sökandes. Varför?

Ta mig bort till varmare breddgrader, tack!




Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0